I don't wear a watch cuz i don't have the time

Att gå fram och tillbaka längst floden är en bra promenadväg kan jag tycka. Idag hittade jag två nya restauranger på vägen som jag vill prova på. Det såg super mysigt ut.

Ps. Alltså det är hopplöst med bilderna!! Det laddar i år och dar utan att funka. Emma du som har blogg.se ÄR det så här när man bloggar via mobilen eller whats The deal ? Ds.
Ps2. Nu var det här inlägget meningslöst utan bilderna jag ville visa till ds2.

Igår var vi ut med en kille vars namn är Magnus. Vi träffade honom i baren här nere på urbans i fredags, och efter lite "lets be friends" snack så visade det sig att han hade vunnit en natt i ett familjerum här. Jag och Annie som var i behov av att boende just den dagen blev lite intresserade. Så den kvällen slutade med att han lovade att Vi kunde få bo där gratis. Woho!

Så igår då, när vi kom hem från seaford så mötte vi upp honom och kände oss lite tvingade att följa med honom ut då han låter oss bo i hans rum + att det var hans sista kväll här i melbourne. Så, så blev det. En väldigt konstig kväll, vi fick i alla fall med oss konstiga historier och roliga minnen så så dålig var den väl inte.. Det resulterade i alla fall i att vi låg halvbakis i soffan nere i baren hela dagen, i väntan på att få checka in i vårat rum.
Nu har vi en veckas boende här och kan packa upp lite halvt.

Det är tisdag idag också, och tisdag i melbourne betyder billigt! Eller ja, billigare jämfört med annars. Av någon anledning skär som ner priserna just på tisdagar, så vi passade på att gå på bio och se Django filmen! Den var väldigt bra men väldigt rå, som dom är. Se den!

Nu ska jag krascha i sängen, utan dator, mamma och pappa det var det dåligatse beslutet jag kunde ta att inte ta med datorn! ALLA har dator och ALLA ligger och kollar på film på kvällarna medan jag får ligga ensam i mörkret. Eller ja, jag å Annie delar när vi kan men ändå. Man vill ha sin egen. Så den vill jag att ni tar med :)
Puss och kram
Godnattsipattsi

Vi har haft den härligaste helgen sedan vi kom hit!

Emmas kompis har en superfin lägenhet precis vid stranden i seaford, ca.. 40 minuter utanför Melbourne. Dit blev vi bjudna, gratis boende och gratis mat, thank ya very much! För första gången på 3 veckor har vi fått sova i en riktigt säng, trots att vi låg 3 tjejer och trängdes så var det ändå det skönaste.

Kompisen, Adam, hade tre vänner som bodde där samtidigt så vi var 7 personer. Vi gjorde inte speciellt mycket förutom att ligga på stranden hela dagarna, kasta boll i vattnet och dricka öl. Åh det var livet på en pinne. På kvällen beställde killarna hem ett stort lass med fish and ships, ribs och kycklingbröst som vi smällde i oss till två filmer. Heeeaven! Idag bjöd vi på svenska pannkakor med grädde, Nutella och sylt. Hä blev en succé mina vänner, en succe! Och jag har feedat mig själv för 2 år framåt.

Nu är vi tillbaka till Urban igen och ska leva på köttfärs i 2 veckor.

Så just nu sitter jag på våning 1 där det trådlösa Wifi'et räcker till. Åker man högre så är det dött. Vi har nämligen fått tag i den hemliga koden så nu har vi GRATIS internet. Vi jublar och bockar.

Hur som helst, här sitter jag, efter en kväll i st kilda på Luna park, ett litet nöjesfält som hyllas till höjden av alla internet sidor man kan hitta. Ja, det fanns en sak vi ville åka, den lilla berg och dalbanan som dock inte hade någon spänning som helst i sig, men så klart var just den stängd idag. Så, vi gick två varv genom stället. Ca 2 x 2 minuter, stod och roade oss vid speglar där man såg kort och tjock ut (det var faktiskt kul! Det kan vi hylla) och sen gick vi. Och juste, det var kanske 30 pers där.
Hur går stället runt? Frågade vi varandra fundersamt, medan vi gick mot den upplysta utgången, blinkades i färglada färger, samtidigt som vi hörde barnskrik av förtjusning i förgrunden. (Där fick ni en liten bokkänsla va?)

Så vi gick till en mysig bar, tog en öl, satte oss på ett tram (spårvagn, men coolare att säga tram som det heter här) gick till baren som ligger i hostlet, träffade två australiensare som ville ha med oss på klubb, vi dissade dom för en svensk som kom fram och snacka. Han var roligare! Klubb-planer gjordes upp, vi blev ett litet svenskt-engelskt Gäng som skulle dra ut. Jag var dock inte på party humör så ja, det är därför jag sitter här, i ensamheten på våning ett, klockan 02.10 kissnödig och med endast 3 % batteri på mobilen. Annie följde med ut, så hon står säkert i någon bar just nu och förklarar för någon bartender hur man gör en drink.

Nu ska jag upp till våning 4 och sova! Vi hörs snart mina fina vänner och familj. Puss och kram !

Så, planen kring den här resan har ju varit lite halv defus, från att ha börjat planera en resa ut till The big badass outback, betala ett företag som skulle "utbilda" oss i farm jobb och sedan få ett garanterat jobb efter det, så sa vi att nej vi reser först, och samtidigt vill vi till Indien, Kina, Japan, Thailand, Bali, Brasilien, ja, listan var så lång mina vänner. Så vi sa, ja vi gör några stopp där då, easypeasy! Sen blev det östkusten som kom på tal, efter som att aaaalla gör den och aaaalla säger att "du MÅSTE göra det, det bästa jag varit med om" så man blir ju sugen. Men tillsist utvecklades planen till en jobbplan, vi åker dit hittar boende, hittar jobb och skaffar oss en vardag där nere. Sen reser vi när vi känner att vi är klara.
Punkt

Så vi åkte ner, sökte lägenhet, var på olika visningar med orimliga priser, träffade på galenpannekärringar som inte hade någon clue om hur man beter sig. Bestämde oss för att vänta med lägenheten då vi fortfarande inte var säkra på om detta var rätt just nu. Så vi Chillade runt, bestämde oss för att vänta med jobb också. Så nu har den fina planen östkusten kommit fram igen. Vi har fått en bra guidevisning kring vad vi borde göra, och planuppsättning på hur resan skulle se ut och jag måtte säga det att det känns väldigt bra kring den. Men mamma pappa och Ida kommer ju hit i mitten av mars så vi ska försöka vänta tills dess, antingen om vi hittar ett farmjobb (vilket visade sig vara svårt!) eller om vi reser runt mellan melbourne och Sidney, dit familjen arrivear först så att säga. Det löser sig hur som helst. Det är ganska planlöst, men samtidigt var det ju så vi ville ha det.

Så jag skulle ju blogga

Efter svinstian som vi bodde på under våran första vecka så fick vi tag i något som med jämförelse med det tidigare hostlet kändes som ett lyxboende. Här har vi riktiga duschar med dörrar till varje bås och kakel på golvet. I rummet har vi tillräckligt mycket utrymme för att sprida ut våra kläder och till och med göra några snygga dansmoves. Lakanen är vita och rena plus att vi får en egen handduk. Dessutom har vi riktig luftkonditionering! Jag menar, its high class!

vi bor 4 pers i ett rum och idag råkade det bli ett missförstånd med bokningarna vilket gjorde att jag och Annie var tvungna att byta rum, och det fanns inte ett ledigt rum för båda oss så nu sover vi på varsin hand med tre främmande människor. Men det är konstigt ändå, hur man vänjer sig vid det. Jag har mitt lilla space, dvs sängen. När jag har krupit in i den då är jag isolerad från omvärlden så på något vänster bryr jag mig inte om dom andra tre människorna som bor här. Om dom nu inte luktar blöt hund, och då snackar vi värre än Tilda, och ligger på golvet med kudden och datorn hela dagen, som vår tidigare rumskompis, då kan man bli lite trött.

Hur som helst kommer vi nog stanna på det hör hostlet, Urban central som det så vacker heter, tills vi gör nästa move.